Vad är stödtjänster och hur fungerar de?

Vad innebär stödtjänster?

Stödtjänster, balanstjänster, frekvensreglering – vad är egentligen skillnaden?

Stödtjänster är en samlingsbeteckning för de tjänster som behövs för att hålla det svenska elnätet i balans och fungera korrekt. Dessa tjänster delas in i två huvudkategorier: ”stödtjänster för balansering” och ”icke-frekvensrelaterade stödtjänster”.

Två kategorier av stödtjänster

Stödtjänster för balansering: Dessa tjänster balanserar elnätet genom att reglera frekvensen. I Sverige krävs en konstant frekvens på 50 Hz för att elnätet ska fungera stabilt, medan det i Nordamerika krävs en frekvens på 60 Hz.
Icke-frekvensrelaterade stödtjänster: Dessa tjänster säkerställer elnätets pålitlighet genom att tillhandahålla funktioner som spänningsreglering, reaktiv kraftförsörjning och systemåterställning.

Skillnaden mellan stödtjänster, balanstjänster och frekvensreglering

Skillnaden mellan dessa begrepp beror på hur specifik eller generell man är när man diskuterar tjänster för att stödja elnätet. Ofta används dessa termer omväxlande, även om de refererar till olika aspekter av samma övergripande funktion.

Marknaden för balanstjänster

I Sverige ansvarar Svenska kraftnät för elnätets stabilitet. De upphandlar stödtjänster genom en öppen konkurrens och budgivning bland aktörer som uppfyller specifika tekniska krav.

Balansansvariga aktörer ansvarar för att upprätthålla balansen mellan elproduktion och elkonsumtion i elnätet. På den svenska stödtjänstmarknaden upphandlas följande tjänster:

FCR-D (upp och ned): Automatisk tjänst som stabiliserar frekvensen vid driftstörningar.
FCR-N: Automatisk tjänst som stabiliserar frekvensen vid små förändringar i förbrukning eller produktion.
mFRR: Manuell tjänst som avlastar de automatiska stödtjänsterna och återställer frekvensen till 50 Hz.
aFRR: Automatisk tjänst som återställer frekvensen till 50 Hz.

Att delta i stödtjänstmarknaden

För att kunna buda på stödtjänster för frekvensreglering krävs att man kan tillhandahålla en viss effekt. Minsta budstorlek är vanligtvis 0,1 MW (100 kW).

Ett standard solcellsbatteri för hemmabruk har en kapacitet på cirka 10 kWh och en effekt på 5 kW, vilket innebär att man behöver cirka 200 sådana batterier för att kunna lägga ett bud på frekvensregleringsmarknaden.

Som privatperson kan man dock delta indirekt genom att ansluta sig till ett virtuellt kraftverk (Virtual Power Plant, VPP), där flera enheter kopplas samman och styrs gemensamt. Ett exempel på en sådan tjänst är CheckWatts Currently.

Får man grönt avdrag för att använda sitt energilager på stödtjänstmarknaden?

Tyvärr uppfyller inte batterier som används på stödtjänstmarknaden Skatteverkets krav för skattereduktion för grön teknik. Skatteverket förtydligade 2024 att batterier måste användas uteslutande för att lagra egenproducerad el för hushållets användning för att kvalificera sig för avdraget.

Trots detta kan ersättningen från stödtjänstmarknaden vara hög nog att återbetalningstiden för batteriet blir kort, även utan skattereduktionen.

Hur mycket kan man tjäna på stödtjänster?

Med hjälp av CheckWatts kalkylator kan du få en uppskattning av den årliga ersättningen för att ansluta ditt batteri till deras tjänst. Ett batteri med en effekt på 5 kW kan exempelvis förväntas ge en årlig ersättning på cirka 22 253 kr exklusive moms (baserat på marknadspriser från 2020 till idag).

Det är viktigt att notera att marknadspriserna kan variera, så framtida avkastning kan både öka och minska. Använd CheckWatts kalkylator för att få en indikation på den potentiella årsersättningen för olika batterikapaciteter.

Har du frågor eller vill veta mer? kontakta oss direkt för mer information och rådgivning om vilken lösning som passar bäst för ditt hem eller företag.